Hur länge har mänskligheten egentligen tvättat sina kläder och hur såg den första tvättkorgen ut? Olle Magnusson är föreståndare för Tvätterimuseet och han hjälper oss att reda ut begreppen.
Olle Magnusson driver Hagalunds tvätterimuseum i Stockholm och han har stor kunskap om tvättandets historia. Men hur länge har man egentligen tvättat kläder?
— Det kan nog ingen säkert veta. Men förmodligen så länge man haft kläder man kunde tvätta. Förmodligen kunde man redan skölja av sina urtida skinnkläder när dom blev för smutsiga, berättar Olle Magnusson för sorty.se.
Torkladan vid Hagalunds Tvätterimuseum vid en kvällsvisning. Foto: Olle Magnusson
Sorty är ju den smarta tvättkorgen och naturligtvis är det av stort intresse att få reda på hur den första tvättkorgen såg ut.
— Det kan man inte heller säkert veta. Förmodligen var det en korg som inte var särskilt avsedd för tvätt. Det verkar som, om man tittar på gammalt europeiskt bildmaterial från 1600-talet, som att det då började finnas särskilda korgar för smutstvätt som var höga och smala. Samtidigt som bruket att mangla och pressa linne medförde att det kom fram särskilda tvättkorgar för manglad tvätt som var låga och 4-kantiga.
En vridmangel som ska tyngas med sten. Detta exemplar står på Himmelsberga hembygdsmuseum på Öland. Olle Magnusson berättar att denna modell saknas på tvätterimuseet och de tar gärna emot en sådan till sin samling. Foto: Olle Magnusson.
Vem uppfann tvättkorgen?
— På olika håll i världen och utifrån olika material skapades förmodligen olika sorters särskilda tvättkorgar när behovet vid olika tider uppstod. Om de gamla tvättbilderna från Egypten (2000 år f.kr.) eller Pompeji (omkr. år 0) visar korgar eller andra ”baljor” kan vara svårt att idag säkert avgöra. Men det kan vara så.
Hur har tvättkorgen utvecklats från den första tvättkorgen till de som finns idag med tanke på färg, form, smidighet och användande?
— På gammalt europeiskt bildmaterial (Nürnberg 1531) kan man se att både smutstvätt och rengjord våt eller torkad tvätt förvarades i och bars/fraktades omkring i laggade träkärl. Mer sällan syns korgar på de äldsta bilderna. Korgens fördel är dock att den inte väger så mycket. ”Plaggen lades vid klappningen ofta i laggade baljor eller i s.k. ”kolfat”, stora korgar av flätad en.” (Lak och Byk i Småland 1850-1900. Åsa Wall 1963). Idag verkar den blåa stora IKEA-kassen av plast funnit en passande extra-användning som tvättkorg. Dess fördel är förmodligen att den är ännu lättare och formbar, lätt att ta med sig till och från tvättstugan.
Den svenska fabrikstillverkningen av tvättkorgar började i slutet av 1800, då var det korgar tillverkade av träspån som gällde. I takt med utvecklingen så blev det längre in på 1900-talet allt vanligare med plastkorgar för smutstvätten.
Att tvätta sina kläder ofta har en påverkan på miljön menar Olle Magnusson och kommer samtidigt med råd om hur man ska tänka ur miljöaspekt.
— Rent allmänt kan man väl säga att man inte tvättade sina kläder så ofta förr i tiden som man gör idag och användningen av moderna tvättmedel, tillsamman med annat avlopp, har ofta lett till övergödning och nedsmutsning av vattendrag och sjöar. Därför ska man vara noga med vad man använder för tvättmedel, så att dom inte förstör miljön. Att torka tvätten utomhus, eller på torkvindar som man gjorde förr, istället för i torktumlare och torkskåp är ur energisynpunkt också att föredra. Beroende på hur energin, tvättmedlen och maskinerna framställs påverkar i olika mån den globala uppvärmningen.
Besök Hagalunds Tvätterimuseum genom att klicka på länken