Tvättkorg Sorty

SORTY 2.0 ÄR HÄR

Det är alltid en stor glädje när man får tillökning i familjen. Nu har Sorty – den smarta tvättkorgen fått sällskap av Sorty 2.0 och det firar vi såklart genom att ge er som förhandsbeställer rabatt.

Sorty har funnits sedan 2018. Men nu har vi gjort en redan bra produkt ännu bättre. Sortys grundare Niklas Hellberg förklarar:
– Vi har utvärderat Sorty 1.0 och hittade en del förbättringsområden. Sorty 2.0 är en förbättrad version helt enkelt, berättar han och fortsätter:
– Det är samma design. För blotta ögat ser man ingen skillnad. Men det är en kraftigt förbättrad hållbarhet vilket gör att den håller bättre och därmed är den bättre ur miljömässig synpunkt.

Niklas Hellberg meddelar också att det kommer presenteras ännu en nyhet om Sorty 2.0 vid senare tillfälle.

Sorty 2.0 är tänkt att levereras ut tidigast i början av januari nästa år. Vill du förhandsbeställa din Sorty 2.0 redan idag och spara 100 kronor? Klicka här.

Så har tvättkorgen utvecklats genom åren

Hur länge har mänskligheten egentligen tvättat sina kläder och hur såg den första tvättkorgen ut? Olle Magnusson är föreståndare för Tvätterimuseet och han hjälper oss att reda ut begreppen.

Olle Magnusson driver Hagalunds tvätterimuseum i Stockholm och han har stor kunskap om tvättandets historia. Men hur länge har man egentligen tvättat kläder?
— Det kan nog ingen säkert veta. Men förmodligen så länge man haft kläder man kunde tvätta. Förmodligen kunde man redan skölja av sina urtida skinnkläder när dom blev för smutsiga, berättar Olle Magnusson för sorty.se.

Torkladan vid Hagalunds Tvätterimuseum vid en kvällsvisning. Foto: Olle Magnusson

Sorty är ju den smarta tvättkorgen och naturligtvis är det av stort intresse att få reda på hur den första tvättkorgen såg ut.
— Det kan man inte heller säkert veta. Förmodligen var det en korg som inte var särskilt avsedd för tvätt. Det verkar som, om man tittar på gammalt europeiskt bildmaterial från 1600-talet, som att det då började finnas särskilda korgar för smutstvätt som var höga och smala. Samtidigt som bruket att mangla och pressa linne medförde att det kom fram särskilda tvättkorgar för manglad tvätt som var låga och 4-kantiga.

En vridmangel som ska tyngas med sten. Detta exemplar står på Himmelsberga hembygdsmuseum på Öland. Olle Magnusson berättar att denna modell saknas på tvätterimuseet och de tar gärna emot en sådan till sin samling. Foto: Olle Magnusson.

Vem uppfann tvättkorgen?
— På olika håll i världen och utifrån olika material skapades förmodligen olika sorters särskilda tvättkorgar när behovet vid olika tider uppstod. Om de gamla tvättbilderna från Egypten (2000 år f.kr.) eller Pompeji (omkr. år 0) visar korgar eller andra ”baljor” kan vara svårt att idag säkert avgöra. Men det kan vara så.

Hur har tvättkorgen utvecklats från den första tvättkorgen till de som finns idag med tanke på färg, form, smidighet och användande?
— På gammalt europeiskt bildmaterial (Nürnberg 1531) kan man se att både smutstvätt och rengjord våt eller torkad tvätt förvarades i och bars/fraktades omkring i laggade träkärl. Mer sällan syns korgar på de äldsta bilderna. Korgens fördel är dock att den inte väger så mycket. ”Plaggen lades vid klappningen ofta i laggade baljor eller i s.k. ”kolfat”, stora korgar av flätad en.” (Lak och Byk i Småland 1850-1900. Åsa Wall 1963). Idag verkar den blåa stora IKEA-kassen av plast funnit en passande extra-användning som tvättkorg. Dess fördel är förmodligen att den är ännu lättare och formbar, lätt att ta med sig till och från tvättstugan.

Den svenska fabrikstillverkningen av tvättkorgar började i slutet av 1800, då var det korgar tillverkade av träspån som gällde. I takt med utvecklingen så blev det längre in på 1900-talet allt vanligare med plastkorgar för smutstvätten.

Att tvätta sina kläder ofta har en påverkan på miljön menar Olle Magnusson och kommer samtidigt med råd om hur man ska tänka ur miljöaspekt.
— Rent allmänt kan man väl säga att man inte tvättade sina kläder så ofta förr i tiden som man gör idag och användningen av moderna tvättmedel, tillsamman med annat avlopp, har ofta lett till övergödning och nedsmutsning av vattendrag och sjöar. Därför ska man vara noga med vad man använder för tvättmedel, så att dom inte förstör miljön. Att torka tvätten utomhus, eller på torkvindar som man gjorde förr, istället för i torktumlare och torkskåp är ur energisynpunkt också att föredra. Beroende på hur energin, tvättmedlen och maskinerna framställs påverkar i olika mån den globala uppvärmningen.

Besök Hagalunds Tvätterimuseum genom att klicka på länken

 

Är de gemensamma tvättstugornas tid förbi?

Idag känner vi på Sorty oss lite nostalgiska och bjuder er kära kunder och läsare på en liten historisk tillbakablick på tvättandet. Vi konstaterar också att de gemensamma tvättstugornas tid kan vara förbi.

Sorty

Förr i tiden gick människor till närmaste vattendrag för att tvätta sina kläder. Men 1851 uppfann JamesKing en anordning som kunde snurra tvätten. Detta brukar räknas som den första moderna tvättmaskinen. 1901 kombinerade sedan amerikanen Alva John Fisher det hela med elektricitet och vips så var den första elektriska tvättmaskinen uppfunnen.

Sorty – den smarta tvättkorgen. Beställ här

Men det skulle dröja innan tvättmaskinen slog igenom på marknaden och här i Sverige var det under 1900-talets början mer regel och undantag att de som skötte hushållens tvätt fick lägga flera dagars arbete på det hela när allting skulle tvättas för hand. Vid sekelskiftets början förekom faktiskt enkla tvättstugor i bostadshusen. Där kokades tvätten i pannor som eldades med ved eller gas. Ofta torkades tvätten på vinden. Dessa utrymmen saknade för det mesta uppvärmningsanordning, och på vintern kunde det ta en vecka innan tvätten var torr.

Sjö, tvättbräda och tvättbalja. Så tvättade man förr i tiden. Foto: Pixabay

I området Röda bergen i Stockholm installerades 1925 Sveriges första moderna tvättstuga av HSB och med den moderna utrustningen som fanns att tillgå blev tvättandet en enklare historia än förr. 1950 hade bara 8 procent av de svenska hushållen tillgång till kollektiv tvättstuga, medan 12 procent hade egen tvättmaskin. Men den största delen av kläderna tvättades fortfarande för hand. När tvättmaskiner sedan blev vanligare och Kooperativa Förbundet startade tvättomater i de svenska städerna, så hade 80 procent av hushållen några år senare tvättmöjligheter i sina bostadshus.

Läs mer om Sorty – den smarta tvättkorgen

Det blev sedan vanligare och vanligare med gemensamma tvättstugor i flerbostadshus. Men det är en trend som nu verkar vara på väg ner. Enligt en undersökning från Råd & Rön 2017 uppgav 28 av 35 kommunala bostadsbolag att de aldrig eller sällan byggde gemensam tvättstuga. Istället placerade de ut tvättmaskin och torktumlare i badrum, något som kan höja hyran. Detta är också något tidningen Östra Småland samt Sveriges Radio uppmärksammade samma år.

Svaret på varför det byggs färre gemensamma tvättstugor är högst troligt en bekvämlighetsfråga. Med tvättmaskin och torktumlare i den egna lägenheten slipper man besväret med att låsa upp sig genom att boka en tvättid. Man slipper också passa tiderna gällande torkning och hämtning, samt att man inte behöver städa tvättstugan efter sig.

 

Därför firar vi tvätts…midsommar

Vad ska du göra på midsommar? Kanske tvätta? Drömma om din kommande kärlek? Medans du funderar på det så kan du passa på att förkovra dig i historien bakom varför vi faktiskt firar midsommar.

Halmstad. Sol. Sill. Gräslök. Öland. Kanske en nubbe?

Vi har alla en relation till midsommar. Men få kanske vet varför vi egentligen firar denna afton. “Midsommar? Ja, det hör man ju på namnet, det är ju mitten av sommaren”.

Sorty – den smarta tvättkorgen. Beställ här

Nja, riktigt så enkelt är det inte, även om det ligger en hel del i det. Så här ligger det till: På 300-talet började den kristna kyrkan fira den helige Johannes döparens dag som infaller den 24 juni. Enligt Lukasevangeliet föddes Johannes sex månader före Jesus och därför firas döparen sex månader före jul.

Johannes döparen. Foto: Pixabay

Firandet av Johannes döparen spred sig från området kring Medelhavet ut i den kristna världen. På flera språk kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på svenska med flera språk kallas den för midsommar.

I Sverige är det vanligt att man firar midsommarafton till dans kring en midsommarstång. Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger visor. Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet. Det är vanligt att man har en midsommarkrans i håret, bunden av blommor.

Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta matjessill, gräddfil och gräslök, färskpotatis samt jordgubbar till efterrätt. Många dricker snaps till maten.

Midsommar är en tid där många lever upp. Så är känslan. Alla är glada. Lätta. Inte så konstigt, midsommar tillhör ju den allra ljusaste delen av året. Förr i tiden levde många mer isolerat under den långa, kalla och mörka vintern. Midsommar blev ett tillfälle för ungdomar från olika socknar att träffas och umgås.

En sak som vi ofta förknippar med midsommar är kärlek och en gammal tradition som lever kvar ännu i våra dagar är den att plocka sju olika sorters blommor och lägga under huvudkudden för att sedan drömma om sin tillkommande på midsommarnatten. Blommorna ska plockas under tystnad och dessutom måste man klättra över sju gärdsgårdar när man plockar blommorna.

Läs mer om Sorty – den smarta tvättkorgen

Oklart om det funkar. Men testa ni om ni vill.

Blommor att plocka. Foto: Pixabay

Förr i tiden fanns det även fler sätt att sia in i sitt framtida kärleksliv. Satte man sig bak och fram på en stol och åt strömming, skulle kärestan visa sig under natten.

Ha nu en riktigt trevlig tvättsommarafton. Och glöm nu inte varannan vittvätt.